Gamla stan

En stadsdel i Stockholm som är väl värt att tillbringa en del tid i, det är Gamla stan. Gamla Stan är en av Europas största och bäst bevarade medeltida stadskärnor och en av Stockholms främsta attraktioner. Det var här som Stockholm grundades år 1252 av Birger Jarl. Här kan du njuta av sagolika miljöer, se mycket historia samt shoppa kuriosa, souvenirer och hantverk. År 1800 fick stadsdelen namnet ”Staden mellan broarna”, ett namn som höll i sig ända framtill 1980.

Hemligheter i Gamla stan

I gamla stan finns det en hel del hemligheter. Bland annat finns det flera markeringar lite varstans som betyder något.

På Stortorget finns det en kanonkula, i väggen, du kan se den om du går till hörnet på på Stortorget och Skomakargatan. Det finns en sägen om denna kula och det är att den ska ha avskjutits då Gustav Vasa belägrade staden år 1523. Dock är detta inte sant, eller, ja belägringen är sann, men det var inte så kulan hamnade där. Det var en möbelhandlare, vid namn Fredrik Christian Hans Grevesmuhl som år 1795 lät bygga ett gustavianskt borgarhus på hörnet Stortorget och Skomakargatan och det var han som då murade in kanonkulan i gaveln på sitt nya hus. Det för att 250 år senare skapa ett monument av Gustav Vasas belägring.

Årtalet, 1708, som är inristat i det Kungliga slottets fasad i hörnet mot Storkyrkan på Slottsbacken är det få som känner till och ännu färre som vet vad det betyder. Idag syns bara siffrorna 708, då stenen där ettan satt har lossnat. Man påbörjade bygget av det nya kungliga slottet, troligen runt 1705. Det efter en brand hade förstört den förra. Arkitekten Nicodemus Tessin hade redan fått uppdraget av kung Karl XI att bygga om det gamla slottet och år 1694 stod den norra längan klar och det var också den som klarade sig bäst i branden. Det var utifrån den som det nya slottet planerades och byggdes efter beslut av kung Karl XII. År 1708 hade man kommit exakt så högt som inristningen på fasaden i hörnet mot Storkyrkan visar.

En sevärdhet är hanrejen som sitter ovanför porten vid Skeppsbron 44. Under sitter ett kvinnosköte. Enligt muntlig folktro beror detta på följande:
År 1907 revs det gamla Levertinska huset på platsen och dagens hus uppfördes åren 1909–1910 som kontors och bostadshus av direktören Carl Smitt (son till grosshandlare Johan Vilhelm Smitt) med Fredrik Dahlberg som arkitekt.

Carl Smitt ska ha varit bra på att spendera sin fars pengar samt att han var en kvinnotjusare av rang. Han bodde i den stora etagevåningen högst upp i huset. Han hade dock till sin oerhörda besvikelse upptäckt att hans hustru var otrogen mot honom. För att markera detta så att alla skulle se det så lät han skulptera ett förvridet mansansikte (en hanrej) och under det kvinnoskötet.

Mansansiktet är förvridet i förtvivlan och vrede och tittar man noga ser man att det har stiliserade horn som går upp som bågar mot burspråkets underkant. Denna hanrej symboliserar en bedragen äkta man. Under mansansiktet syns kvinnoskötet som symboliserar kvinnan som bedrog honom och det hon bedrog honom med.
För att uppleva Hanrejen och kvinnoskötet på rätt sätt skall det vara en regnig dag, då visar denna hemlighet sitt rätta jag. Regnvattnet som rinner utefter fasaden ovanför mansansiktet samlas och rinner ut via dess ögon liknande tårar när man gråter, tårarna fortsätter ner och över kvinnoskötet för att sedan fortsätta utefter fasaden till marken.